Teknikinformation - vad är det?

Men tänker man efter inser man att informera om teknik kan göras på många olika sätt: genom bilder, av en illustratör (tecknare/fotograf); genom text, av en skribent/redaktör; genom att översätta tekniska texter från ett språk till ett annat, av en översättare; genom att ge informationen dess slutgiltiga form, av en formgivare/layoutare. Sedan finns det ju även teknikutbildare, t.ex. lärare i tekniska ämnen.

En teknikinformatör förväntas göra informationen lätt att förstå för mottagaren (ofta läsaren). Ofta arbetar teknikinformatören tillsammans med konstruktören av en viss produkt och kan även där försöka göra själva produkten lätt att använda. (I den bästa av världar är för övrigt all teknik så pass lätt att använda att teknikinformation inte behövs.) Att försöka göra information lätt att förstå eller produkter lätta att använda innebär att teknikinformatören arbetar med användbarhet, ett relativt nytt arbetsområde. Alltså är även användbarhetsarkitekt ett yrke som kan sägas ligga inom ramen för teknikinformation.

Och vad är då teknik? Ofta tänker vi på de tekniska vetenskaperna, ingenjörskonsterna, t.ex. mekanik eller elektronik. Men många menar att teknikinformation innebär information om även andra specialområden, t.ex. naturvetenskapsämnen som biologi och kemi. Och varför skulle inte en vetenskapsjournalist kunna klassas som teknikinformatör? Det här synsättet återspeglas bl.a. i namnet på världens äldsta yrkesorganisation för teknikinformatörer, the Institute of Scientific and Technical Communicators (ISTC) i Storbritannien. Notera att organisationsnamnet omfattar information om både vetenskap och teknik, inte enbart det sistnämnda. Klicka på länken för att se hur ISTC förklarar begreppet teknikinformation.